Till saken hör att jag vid några tillfällen i somras/höstas har sett en riktigt stor padda vid stenen på framsidan av vårt hus. Det var efter mina sena löprundor som den satt där och glodde på mig när jag kom hem. Jag vet att första gången gav jag ifrån mig ett illtjut, eftersom jag inte direkt tycker att paddor (eller ormar eller sniglar eller spindlar) är så mysiga varelser. Kan det till och med vara så att dagens fynd är "den paddan"? Herregud! Då är jag förföljd!!
lördag 10 april 2010
Padda utlöser paranoia
Nu när vi inte har någon snö kvar på tomten passade Björn på att sopa bort en del grus från gräsmattan. Det låg ganska mycket löv och gräs kring stenarna på framsidan och plötsligt gjorde han ett fynd... En riktigt fet padda åkte med stenar och löv ut på trottoaren! Trodde först den var död men snart började den röra på sig långsamt. Vi (öhhh inte jag, utan Björn) bar upp den till komposten där den sakta sedan stegade iväg mot en ny viloplats.


Till saken hör att jag vid några tillfällen i somras/höstas har sett en riktigt stor padda vid stenen på framsidan av vårt hus. Det var efter mina sena löprundor som den satt där och glodde på mig när jag kom hem. Jag vet att första gången gav jag ifrån mig ett illtjut, eftersom jag inte direkt tycker att paddor (eller ormar eller sniglar eller spindlar) är så mysiga varelser. Kan det till och med vara så att dagens fynd är "den paddan"? Herregud! Då är jag förföljd!!
Till saken hör att jag vid några tillfällen i somras/höstas har sett en riktigt stor padda vid stenen på framsidan av vårt hus. Det var efter mina sena löprundor som den satt där och glodde på mig när jag kom hem. Jag vet att första gången gav jag ifrån mig ett illtjut, eftersom jag inte direkt tycker att paddor (eller ormar eller sniglar eller spindlar) är så mysiga varelser. Kan det till och med vara så att dagens fynd är "den paddan"? Herregud! Då är jag förföljd!!
onsdag 7 april 2010
Orsa Grönklitt 2010
Vår vecka i Orsa Grönklitt blev lyckad, trots varierande (läs ´i det närmaste skitdåligt´) väder. Erik hittade snabbt sina slalomkunskaper och utvecklade även sin skidåkning avsevärt under veckan. I princip stod Erik på skidorna från 09.30 till 15.00 varje dag, utom sista dagen då regnet stod som spön i backen. För Ella var det premiär och första dagen var det mycket tveksamt huruvida hon skulle få smak för utförsåkning eller ej. Då var det tårar och kommentarer som "jag gillar inte skidor, det är så jobbigt". Ett par dagar senare var det annat ljud i skällan. "Fortare, fortare" eller "tjohooo, här kommer viiiiii. Tuta och köööööör"! Fart och fläkt, det är Ella. Det känns skönt att både Erik och Ella stormtrivs i skidbacken.
Dag ett på skidor och Ella är inte på topp...
...men Erik kör för fullt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)