Baltzarloppet 25/7

Dags igen att testa formen! Förra lördagen sprang jag min andra halvmara denna säsongen. Denna gång i Motala. Jag var anmäld till 10 km ända tills två timmar före start... Då ändrade jag mej alltså till 21 km. Hade ärligt talat haft det i bakhuvudet hela tiden, att jag egentligen ville testa halvmaran, men kände mej ändå lite osäker... Det bor helt klart en tävlingsmänniska i mej och den var orolig för att bli besviken om den inte presterade samma tid som den gjorde för sju år sedan, i samma tävling. Därför tvekade jag in i det sista. Kanske var det också därför det blev den längsta och ondaste halvmara jag genomfört.

Här kostar jag på mej ett leende. Nåja, 16 km återstod av loppet och jag hade inte riktigt fattat hur tungt det skulle bli.

Den här kvinnan i grönt hade jag rygg på ungefär halva loppet. Sedan tappade jag henne.

Ungefär 500 deltagare innebar alltså att det blev mycket ensamlöpning. Psykiskt tungt... Var dock mycket tacksam över att jag valt att springa med min MP3, laddad med massa bra musik.

Vad hände sedan? Tja, från 6 till 18 km var det helt enkelt inte ett dugg kul att springa. Det var varmt, lite folk, värkte i vader, baksida lår, fötter, you name it! Alla positiva bilder jag brukar lyckas hålla uppe framför mej under mina rundor var som bortblåsta. Jag visste inte om jag skulle orka genomföra loppet och bara tankarna på detta gjorde det ännu tyngre. Det var mycket tack vare min egen hejaklack (Erik, Ella, Björn och Thure) som jag fortsatte. De dök nämligen upp på, tror jag, hela fem ställen! Tack för det!

Vid 18 km någonstans insåg jag dock att jag kommer fixa detta. Sista tre kilometrarna kunde jag nämligen hellre tänka mej krypa än att bryta loppet...

Tiden då?? Ja den blev faktiskt ett par minuter bättre än den i Göteborg 16 maj i år men långt ifrån den jag presterade för sju år sedan i samma tävling. Precis tvärtemot vad jag trodde kände jag mej dock otroligt nöjd. Prestationen den här dagen var mer än dubbelt så stor som den i Götet och motsvarande Baltzarlopp för sju år sedan. Att springa mot det onda på detta sättet var något helt nytt för mej. Ja, jag vet vad ni tänker... Vilken tjurskalle hon är... Och faktiskt, jag håller med er!

Äntligen i mål. Seger!! Här till vänster ses min underbara kompis och vän i springspåret, Beata, och hennes make Anders. De hade genomfört 10 km respektive 21 km på strålande sätt!

Härnäst väntar Lidingöloppet i slutet av september. Då ska Beata och jag dansa runt 15 km!

Kinesiskt besök i en lekpark i Motala

Förra veckan spenderade vi några dagar i Motala. Vi passade bland annat på att träffa Dick, en av Björns barndomsvänner som bor i Kina sedan några år, eftersom han och familjen var i Sverige på besök.


Ella gillar bus i lekparken. Sofia, Dick och Angelas tjej som är 10 månader yngre än Ella, hade ännu inte riktigt samma tempo men var på god väg. Kolla vilken sötnos!

Dick, Angela och Sofia i färd att testa lekparkens bil. Den var populär!

Sand i skon är bland det värsta Ella vet... Helst springer hon barfota!

Visst är de goa?

Erik vilar i mammas knä...

Hoppla pålle(?)

Tom-Tom är en katt med stort tålamod. Kolla bara här när han blir förväxlad med en häst.

Jag garanterar att Tom-Tom såg rätt lättad ut när jag sekunden efter att korten tagits lyfte bort ryttarinnan.

Mina första flätor

Idag har jag flätat håret på Ella. Det gäller att vara flink i fingrarna eftersom man har ungefär tre sekunder per fläta på sej. Söta lilla prinsessan blev så fin.

Ja...i en minut typ. Sedan var det inte kul längre.

Och vips så såg man ut så här istället!

Nära Erik

Det blir allt svårare att få komma nära och verkligen gosa med Erik... Nuförtiden är jag ganska ofta världens pinsammaste mamma så alla ögonblick som de nedan ramas in och sparas i mitt hjärta. En vackrare kille finns inte!

Musik

För sjuttons gubbar, kolla in den här mannen när han gör sin dunderhit ihop med Amanda Jensen!

Låten är så sjukt bra och John ME är ju mer än vacker att titta på!



http://www.youtube.com/watch?v=vG2ue5QZbjg

Barn på nytt!

Rastlösa jag tog barnen med mej och åkte till Jönköping igår eftermiddag. På hemvägen sedan stannade hela familjen till i stadsparken. Där hittade vi den här grymt härliga gungan! Ni som bor i trakten bara måste åka dit och ta en tur. Den var fantastisk!

Borås djurpark

Lördag morgon och man vaknar till ösregn... Väldigt nära att vi ställde in utflykten till Borås djurpark men efter en stunds övervägande och snabbkoll på väderprognosen för eftermiddagen bestämde vi oss för att ändå åka.

Det var ett bra beslut skulle det visa sig. Bortsett från några regnstänk som nådde oss medan vi köade för att komma in på djurparken så var det uppehåll hela dagen. Faktiskt flera längre stunder med värmande solsken dessutom!

Barnen var jättenöjda efteråt. För er som inte varit där kan jag varmt rekommendera ett besök. Det är ett klart prisvärt alternativ till exempelvis Kolmården. Utbudet av djur är mer än vad man kan önska. Det är väl i stort sett bara delfinariet och safariparken man saknar. Som vuxen alltså...

Kolla in några exempel på vilka djur man kan träffa på!

En orangutang. Antagligen trött på alla betraktare eftersom han gömt sig under en säck.

Hmmmm... Vad detta djuret heter har jag redan glömt... Men de var ganska söta! Eller hur?

Sälar är ju speciella... De ser liksom så snälla ut.

Jojomänsan. Skogens konung var på plats han också. Fast det är mäktigare att möta honom på löprundan...även om jag blir lite skraj. Nu ägnade jag en stund till att betrakta nosen eller mulen... Den är rätt ful, eller hur???

Detta måste väl vara vad man brukar kalla en björnkram?

Etta på listan över märkliga djur. Men Ella var väldigt imponerad av girafferna. Jag köpte en mjukisgiraff till henne från souvenirshopen. Så nu både äter, sover hon och leker med "faffen".

Kom nu lilleman. Nu går vi hemåt... Familjen elefant lämnar savannen för dagen.

Två vildjur (sällsynt söta) kör rally med skrindan.

Ett mamma-djur i den varma solen.

2000-talets Zeb Macahan?? Tja, hjulbent är hon ju så det räcker...

Prins charming himself. Fast som väl är har han inte begripit det själv.

Här klappar vi en gravid get! Det var hon som stod mest stilla liksom. Av förklarliga skäl.

Jaså? Kissade du nu?? Ella tittar förundrat på det inträffade. Har inte getter blöja?

Hulken?

Två minuters tystnad och en på tok för lättåtkomlig grön tuschpenna...

...och Ella är inte Ella längre, utan HULKEN!

Ni hör mej va?

-Men Ella, inte får man rita på sej själv. Man ska ju rita på papper. Så här får man absolut inte göra. Aj, aj, aj.

Och Ella nickar instämmande. För hon förstår. Hon förstår precis.

Någon som vill lägga ett bud på tösen?

Avkoppling i Motala

Erik och bonusfarmor Dagny tar igen sig efter maten. Samtidigt utbyter de diverse erfarenheter på ett högst förtroligt sätt. En njutning att höra dem från rummet bredvid...

Jordgubbar jordgubbar jordgubbar

I eftermiddag lyxade vi till det med att åka och plocka jordgubbar. Jag, Björn, Ella och farfar gjorde en favorit i repris från sommaren 2008, men denna gången åkte vi till Nykyrka utanför Motala.

Ertappad! Men fan vad gott!!!

Ella hjälper farfar att plocka jordgubbar också.

Mammas prinsessa! Alltid glad!

Tungt! Ella tittar nöjt på dessa röda godingar.

Nu kan vi åka hemåt och frossa i jordgubbar och grädde! Mums!

Krabbfiske i Hovenäset

Här är det Erik och Jesper som är i full färd med att fiska krabbor. Jättespännande!

Bildbevis på krabborna. Med håvens hjälp fick de till och med upp ett par sjöstjärnor!

Erik betraktar dagens fångst.