Förutom ett möte med fantastiskt härlig nästan hundra år gammal (ung) kvinna var det en gräslig dag på jobbet. Vilka personer man har som kollegor bidrar till trivseln i högsta grad och naturligtvis också till motsatsen när det är som det var idag. Tänk att en person kan sänka en så pass. Det är verkligen nåt att ta till sej. Det är inte vad du säger som är den största boven, utan hur du säger det. Och ett sagt ord är ett sagt ord. Det är väldigt svårt att släta över eller rätta till när man sårat någon genom att uttrycka sej dumt. Det är åtminstone min erfarenhet. Jag är väl medveten om att jag också kan välja hur jag tar det som sägs. Men ibland träffar orden en liksom i magtrakten innan man hunnit reflektera och då blir det som sagt svårt. I kampen mellan förnuft och känsla står förnuftet alltid som förlorare.
Velade lite kring huruvida jag skulle gå på simskolan ikväll eller inte. En stor äcklig herpes har nämligen invaderat min underläpp. Blä. Men jag klistrade på två plåster och stack iväg.
Det blev ett liknande pass som det brukar vara nuförtiden. Ett antal längder si och ett antal längder så. Avslutningsvis två längder fjärilsim. Det var grymt svårt. Jag klickade och vevade med armarna så gott det gick men glömde tyvärr andningen totalt så efter 10 meter tvärdog jag.
Nej det kändes inte ett skit naturligt att simma fjärilsim. Inte är jag motiverad till att lärs mej heller.
Hallå?? Var det inte crawlskola jag anmälde mej till?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar