Idag följde jag sim-Rogers upplägg nästan till punkt och pricka, förutom att jag fixade insim på egen hand innan själva passet startade.
En timme totalt och kroppen var härligt manglad efteråt. Men som sagt. Den där rätta känslan i simningen utblev alltså. Säkert en följd av att jag hoppade över crawlkursen förra veckan och dessutom kört en del längdskidor. (Gäddhänget borde minska under vinterhalvåret va??)
Innan simningen var Ella och jag i stallet. Ännu en måndag på hästryggen alltså och för andra gången var det Laban som gällde. En mindre ponny med mycket egen vilja i boxen men som ändå förvandlas till en ganska trevlig kuse i ridhuset. Ella ville inte ens försöka tränsa honom idag och jag lyckades inte så det var bara be om hjälp från ridläraren.
Om min stund i simhallen var lite B så var Ellas stund i sadeln desto skojigare. Hon hoppade nämligen idag! Oj, vad snopen hon blev när Laban skuttade över hindret! Inget rädd. Överlycklig! Så var det bara på't igen. Jag blir lycklig i hjärtat när jag ser henne! Hon är ingen fotbollsspelare (tyvärr) utan mycket mer en hästtjej. På onsdag i introduceras dock ytterligare en aktivitet som kan vara hennes element, nämligen dans. Tjejen har sjukt sköna moves och har tjatat om dans ett tag nu så det blir intressant att se om hon gillar det i denna formen! Återkommer!
Erik verkar glad efter skolbytet. Det har inte gått många dagar iofs men än så länge löper allt på fint. Tidiga mornar är väl det som jag tror kommer bli tufft när nyhetens behag lagt sej. Han är ju verkligen en kvällsmänniska ut i fingerspetsarna! Tvärtemot sin mor alltså. Även om jag till viss del ändrat mej sedan jag träffade min nattuggla till man.
Så ja. Det får räcka för nu. Må gott tills vi hörs igen.
Post simträning. Och ja, det ser ut som att speedomössan sitter kvar. Men det är faktiskt en luva. Lovar. Hej!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar