Första passet med MSOK

Nu är det genomfört (inte avklarat, det låter så negativt!). Första träningspasset med MSOK. Gissa om jag gillade det? Svar: JAAAAAAA!

Tisdag betyder intervaller och fru Olin och jag var på plats i ganska god tid. Vi blev två grupper. De snabba, lite mer storsatsande grabbarna (gubbarna???) och så den grupp vi kom att haka på, nämligen ungdomsgruppen. Smaka på ordet. Det är värt att åka upp till MSOK-stugan bara för att få hänga med ungdomsgruppen. Eller hur!

Hur som helst. Jag varken dog eller kräktes och dessutom kändes det hur kul som helst att köra i grupp på det här viset. Jag som förr om åren alltid avskytt att springa tillsammans med andra måste nu säga att jag faktiskt föredrar att utöva löpning i grupp eller med sällskap. Åtminstone vill jag ha en övervägande del av den sortens löpträning. Sedan kan en ensamrunda på en dryg mil vara rena meditationen. Så är det förstås också. Men varation i träningen känner jag blir mer och mer viktigt ju längre jag håller på med löpningen. Något som jag tycker känns märkligt är detta att löpning bara blir roligare och roligare hela tiden! Varför blir jag inte less liksom? Nä, jag blir verkligen inte det. Tvärtom! Kära vänner, har ni benen i behåll så borde ni ge det en chans!

Jag har lekt med tanken på att dra igång någon löpargrupp på min arbetsplats. Fan vad det vore skoj! Köra typ en gång i veckan och få dela med mej av min löpglädje. Kanske lyckas inspirera några andra och få coacha dem medan de bygger upp sej de där första månaderna. Hjälpa dem att fastna för denna enkla men effektiva träningsform. Undrar om det skulle gå att genomföra?

Känslan efter massagen igår har hållit i sej även idag. Jag har med andra ord knallat runt med en känsla av att jag är orubblig och det är förstås inte dumt alls. Bugar och bockar för dej som skapade förutsättningarna för mej att få testa detta. Glad och tacksam över att du finns i mitt liv numera!

Mina underbara barn har varit precis så underbara som bara de kan vara idag. Bara det kan man ju glädjas åt en hel kväll. Trots att egentligen inget har förändrats i situationen kring min prins har hans sinnesstämning och humör stabiliserats oerhört mycket. Det är tydligt att han har kommit för att stanna längre än bara någon timme och faktum är att han emellan dipparna faktiskt till och med mår BÄTTRE än på länge. Visst är det fantastiskt?

Och Söt-Göta är Söt-Göta no matter what. Hon är orubblig utan taktil massage den damen. Mycket mamma nu är det dock och det är nästan synd om Björn emellanåt. Som igår kväll när hon skulle nattas... Medan Björn ligger och läser Mamma Mu med jordens inlevelse och de där typiska mamma mu- och kråkanrösterna, ligger Ella bredvid och ylar mammaaaaaa mammaaaaaa i princip konstant. Då gick det bara inte att hålla sej för skratt. Och det gick inte heller att stålsätta sej och låta Björn läsa klart. Nä, jag smög in och avlöste honom lite fint och tio minuter senare (högst) sov hon med min hand i sin. Jag vill gosa med din arm, är något hon kör med i stort sett varje kväll, och då ligger hon och håller i min hand. Mysgumman.

Sådär. Nu tror jag det är dags att runda av med lite Wordfeud innan ögonlocken blir så tunga att de åker igen. Sov gott med er alla! Och hoppas Magnusson och Sandholm hittat hit nu!

Fint besök

Han var här igår kväll.

Och jag var lyckligast i världen.

Fråga mej inte hur det gick till, men han var definitivt här.

The real Erik. The one and only.

Nångång vid 18-tiden kom han. Och när jag la märke till honom höll jag först andan. Men han stannade så länge att jag ganska snart var tvungen att börja andas igen.

Som jag njöt.

Och som han tycktes mysa.

Jag hoppas innerligt att han stannar länge...

En tröja till Erik

Erik är förstås inte så intresserad av gosedjur och ville hellre ha den här t-shirten. Visst är han snygg i rött?

Published with Blogger-droid v1.7.2

Sportlov

På det här planet befinner sej Erik just nu. Jag vet inte för vilken gång i ordningen han åker upp till mormor och morfar själv. Tufft av honom tycker jag. Nu väntar några dagar av mys uppe i Boden och säkert flera roliga upptåg.

Morgonens resa upp till Arlanda höll dock på sluta med att han skulle missa planet. Trots att vi var i god tid gick det nästan åt skogen eftersom trafiken genom Stockholm kröp fram i 30-fart. Vi hade ont i magen båda två ända tills det började släppa efter och vi insåg att han skulle hinna. Puh!

Fantastiskt flygväder är det idag. Klart och soligt och 9 minusgrader.

Ha det riktigt härligt hos mormor och morfar nu, Erik! Vi ses på söndag!

Published with Blogger-droid v1.6.7

Klättermus?

En av Eriks favoritsysselsättningar här på västkusten är att klättra på klipporna. Det finns en lagom utmaning precis där vi har vår husvagn. Här har Erik tagit sig upp på toppen av det "berget" och håller på att sms:a en utsiktsbild till mamma.

Mitt sommarlov...

Dags för skolavslutning. I år blev familjerna inbjudna till Pingstkyrkan i Mullsjö. Som vanligt var det ett jättefint arrangemang.

Hela ABC-huset samlade i Pingstkyrkan. Erik sitter längst ut till höger.

Avslutningen innehöll en show där eleverna visade upp de olika teman som de arbetat med under läsåret. Mycket musik som vanligt. Härligt!

Här sitter de och lyssnar till en berättelse av pastorn i Pingstkyrkan.

Ella lyssnar också uppmärksamt!

Ja, det gjorde både mamma och Ella förresten.

Fast mamma hade som vanligt fullt sjå med att inte grina hysteriskt. Oj, vad mycket känslor som kommer upp i samband med en skolavslutning!

Erik 9 år

Redan 9 år! Vi firar världens finaste kille som har födelsedag den 26 maj. Det blev såklart en hel hög med presenter, men den bästa är nog det som sker på torsdag för då kommer mormor och morfar på besök.




Tur att det finns konditori i byn...

Mellanmål på snöberget

Idag har vi strålande väder. Riktig hederlig vårvinter som de har hemma i Boden! Medan Ella sov middag passade Erik och jag på att äta lite mellanmål tillsammans, uppe på snöberget på vår tomt.

Idol-Erik på riktigt

Jojomänsan. Här har vi honom. Idol-Erik i egen hög person. Efter närmare en timmes köande nådde vi äntligen fram. Signerad skiva och foto tillsammans med idolen blev resultatet. Det ni!

Lilla Lidingöloppet

Igår var det dags för Eriks premiär i Lidingöloppet. 1,7 km i rasande fart, med mamma i släptåg, gör väl att han verkligen förtjänade medalj! Fantastiskt bra gjort och det ska villigt erkännas att det förmodligen var första och sista gången mamma kunde hänga på...

Det var nerverna utanpå kroppen innan start. Hur skulle det gå? Tror du jag kan vinna mamma?

Visst vann du Erik! Du genomförde ju loppet utan att gå en meter och du hade hur mycket krafter som helst kvar på upploppet när du klev på litegrann. Vackert!

Efter loppet dröjde det bara en halvtimme så bad Erik mig att anmäla honom till Lilla Göteborgsvarvet 2010. Mersmak kanske?

Nära Erik

Det blir allt svårare att få komma nära och verkligen gosa med Erik... Nuförtiden är jag ganska ofta världens pinsammaste mamma så alla ögonblick som de nedan ramas in och sparas i mitt hjärta. En vackrare kille finns inte!

Avkoppling i Motala

Erik och bonusfarmor Dagny tar igen sig efter maten. Samtidigt utbyter de diverse erfarenheter på ett högst förtroligt sätt. En njutning att höra dem från rummet bredvid...

Oss grabbar emellan

Att umgås med Edvin och Didrik kan få vilken disk som helst att förvandlas till en fest! Erik ser ut att njuta av varje minut tillsammans med dem.



Erik var ungefär två timmar morgonpiggare än grabbarna i grannvagnen. I väntan på att de skulle vakna tar han här en liten promenad med Tom-Tom i koppel.

Malmön var ett typiskt drömställe för att leka och upptäcka diverse djur och växter från havet. Att hoppa på klipporna var dessutom skitballt.

Mycket mer bad än så här blev det inte...

Mer hopp från sten till sten!

Vatten och en håv. Det blev fler än en öronmanet som fångades och lades upp på bryggan för närmare undersökning. Brännmaneterna var grabbarna betydligt mer försiktiga med.

Vi campade mitt emot denna klippa som enligt Erik och Edvin lämpade sig utmärkt för klättring.



Som förälder var vi dock inte riktigt av samma åsikt. Fy vad högt det var! Kom genast ner är ni snälla!!!

Skolavslutning

Den blomstertid nu kommer...
Skolavslutning för Erik och klasskompisarna i 1-2 röd på Gunnarsboskolan. Regn och rusk ute kunde inte hindra barnen från att sjunga in sitt efterlängtade sommarlov.

Erik efter att fröken gjort sin berömda årligen återkommande "sommarsnurr". Jag blev lite yr, mamma...

Klart att fröken ska ha en kram!

Efter avslutningen fikade vi på Kyrkans Hus. Där träffade vi Isac och Clara, närmsta grannarna hemma på gatan, som också passade på att fira att det nu är sommarlov.

Ella äter negerboll. Faktiskt nästan helt utan att kladda ner sig. Gottegris!

...och mamma har precis hämtat sig och torkat tårarna efter sången i kyrkan... Först nu förstår jag min egen mamma, varför när hon snyftade ikapp med de andra mammorna på skolavslutningarna när jag var liten. Den där känslan jag hade i magen, den är precis densamma idag! Stort!

På väg att bli stor

Här är en kille, snart åtta år, som den senaste tiden blivit så otroligt stor!

Seger!

Japp. Idag stod det klart att på isen har jag som mamma inget att komma med. HS 2 mötte mammorna i en rafflande match. Vansinnigt roligt trots att jag mestadels kände mig som ett rundningsmärke. Grabbarna vann som förväntat, men vi mammor hade skitkul! Och imorgon får förmodligen räddningstjänsten komma och hjälpa åtminstone mig upp ur sängen. Det gör redan ont nästan överallt! När jag ser hur oberörd Erik är efter ansträngningen gör det ännu ondare...

Jag funderade ett ögonblick på om jag verkligen skulle lägga ut några av dagens bilder där jag ingick. Tycker liksom jag förnedrat mig tillräckligt idag. Men så insåg jag att det nog ändå inte kan bli värre, så varsågoda!

Killarna laddar i båset. De körde 30 minuters träning före matchen och det var väl tur det. Så var de kanske åtminstone lite trötta inför mötet med mammorna.

Mammorna vilar sig i form i båset. Bästa tänkbara uppladdning.

Här har Andreas lite information om hur matcherna kommer att gå till. 2 x 20 minuter, en avbytare och ingen målvakt för mammorna. Därtill en helt opartisk domare från HC Dalen. Det här ska väl inte bli några problem, va?

Ni anar inte vad det var halt!

Ingen idé att deppa. Bättre att skratta åt eländet!

Erik (blå hjälm) i avbytarbåset...

...och mamma i avbytarbåset!

Vi tackar hockeygrabbarna och domaren för en bra match med en applåd. Bra spelat!

På återseende nästa säsong!

Släng dig i väggen Stefan Liv!

Söndag morgon betyder hos oss sedan ca ett halvår tillbaks hockeyträning. Idag var det Eriks tur att testa på hur det är att vara målvakt. Här kommer några bilder på ett målvaktsspel som skulle göra Stefan Liv grön av avundsjuka.

Behållningen av dagens träning, förutom oräkneliga snygga räddningar, var ett skavsår bakom höger lår (efter målvaktsbenskyddet), en totalt genomsvettig kille som var förvånad över att det var så jobbigt att stå i mål och som nog ändå tycker att det är snäppet skojigare att vara utespelare! Men man måste ju pröva för att få veta. Bra gjort, Erik!

Här händer det grejer!

När jag och Björn såg Erik fara runt i poolen redan första dagen sa vi till varandra att innan denna veckan var över skulle han förmodligen kunna simma. Men det gick fortare än så. Titta på filmen och se vad som hände redan dag två!

Vilken kille han är, va? Bäst helt enkelt!

Lördagens hockey i Gislaved

På lördag morgon bar det iväg till Gislaved för poolspel. Här ett gäng förväntansfulla killar från HC Dalen.

Och här en förväntansfull mamma och lillasyster.

Titta, Tom-Tom fick också följa med!

Här tekar Erik.

Jojomänsan! Erik vann tekningen. Nice!!

"Vi tackar motståndarna..."

Paus mellan matcherna. Då passade Erik på att äta äggsmörgås och varm choklad. Det gäller att fylla på med energi!

På bilden nedan är Erik i mitten.

Killarna var två "femmor" som spelade 90 sekunder var, för att sedan vila 90 sekunder, spela 90 sekunder osv. Matcherna var 18 minuter långa. Att de bara orkar!

Fyra matcher spelades. Det blev en vinst, en oavgjord och två förluster.

Väl hemma var det bara att hänga upp hockeyprylarna på tork, för morgonen därpå var det träning i vanlig ordning. Tuffa tider!