Så här känns det!

"Det är inte så mycket människans personlighet som avgör hur hon klarar av sitt jobb. Mest handlar det om vilka förutsättningar hon får."

Lama

Inte en droppe sprit

Hur kan jag då vakna och känna mej bakis?

Skulle kunna vara en bieffekt av gårdagens arbetspass då jag befann mej i ordinärt boende. Jag reder nämligen inte ut det. Och det tar verkligen på krafterna. Stolt över att jag gjorde ett nytt försök men ledsen över att klumpen i magen växte till dunderklumpen. Igen. Nu räcker det liksom. Jag hankar mej fram på nåt vis. Klarar dagen och behåller humöret ända in i mål. Men jag fixar inte att jobba som sjuksköterska när jag känner mej så osäker och otrygg. Vem tusan gör det? Gör du?? 

Med femton års erfarenhet av yrket känner jag mej osäkrare än nånsin. Det är hög tid att fundera på varför och gör nåt åt det.

Sov inte så gott natten till igår alltså. Nervös såklart men fast besluten om att göra så gott jag kan. Det om nåt är jag åtminstone trygg i. Att jag inte kan göra mer än mitt bästa. 

7-16.30 befann jag mej på jobbet. Det gick i ett kan man säga. Fikade strax efter kl 10. Okej. Åt lunch strax efter kl 14. Inte helt okej. Maximal anspänning och fokus på att hålla mej lugn och bara lösa de problem som kommer upp. 

Hämtade Erik efter jobbet. En sväng på A6 så han fick köpa ett par julklappar. Dessutom hittade han lite snygga kläder. Kul!

Hem. Fick nybakade lussekatter och pepparkakor som Ella bakat hos Ingvar och Anki. Så gott! (Håller en tumme för att det trots allt blir Ingvar som byter våra fönster till sommaren. Mysigare människor är svårt att hitta!) 

Sedan måste jag sett gräsligt sliten ut för jag hamnade ganska direkt efter fikat på Ellas skönhetssalong. Vilken succé! Oj, vad hon pudrade och fixade. Här är resultatet:

Mycket färg blev det. Under ögonbrynen. Och rouge i heeeeeela ansiktet. "Vad brun du blev mamma. Eller...röd..." Haha. Sötaste. Som hon älskar att pyssla och dona! Och som jag njuter. Jag är ju verkligen inte den som säger nej till hennes upptåg när de handlar om ompyssling...

Efter mat, TV, läggning av skönhetssalongens innehavare och bloggande gick så mina ögon i kors av trötthet. Vinglade i säng vid kl 22. Somnade rätt fort och vaknade vid kl 7 imorse.

Bakis.

Inte så konstigt kanske...

Undrar om det blir skidor eller löpning idag?

Sven kom med vinter

Tyvärr ser det inte ut som att den snö som kommit får ligga kvar mer än några dagar men jag är glad så länge det varar!

Det var hursomhelst väldigt mysigt att dra upp rullgardinen igår morse och mötas av ett vinterlandskap som detta.

Skönt att man tajmat in Sven med en ledig dag! Mindre synd att jag oxå hade planerat en längre löprunda i dagsljus. Det var nämligen inte helt inbjudande att ge sej ut i minus tre, snö och snålblåst. 

Visste inte riktigt vart jag skulle styra kosan men till sist föll valet på skogen. Där borde det vara minst snö. Eller??  

Eller inte.

Ärligt talat så fick jag en smärre chock när jag kom ut i vår fina natur. Så in i ... mycket snö alltså! Såklart varierande beroende på hur det drivit också men jag såg iaf aldrig röken av mina fötter under min runda som kom att bli 10 km. Emellanåt hade jag snö ända upp till knäna. Jag ska erkänna att det var både sagolikt och överjävligt på samma gång. Det sistnämnda tyckte jag berättigade mej till att köra sista två kilometrarna på plogad cykelbana. Totalt slut i både lår, vader och fotleder!! Inte min bästa kilometertid precis men herregud vad snöpulsning gör skäl för sitt namn. Har du testat?

Att löpträna på vintern kräver rätt utrustning men jag tycker inte det finns någon anledning till att drabbas av prylhysteri bara för det. På förekommen anledning tänkte jag att jag skulle dela med mej av några av mina åsikter i ämnet.

Must have

Jag har några favoriter som jag anser är oumbärliga vintertid. Dessa är mina CRAFT lager 1-tröjor, buffen och mina gaiters. För den som inte visste det är gaiters ett par "damasker" som håller kyla och väta borta från fotlederna. Googla! 

Utöver dessa trivs jag bäst i att kuta i fodrade vintertights. Jag har ett par från klubben (märke Trimtex) som jag bara älskar. Insidan är flossad och jag har faktiskt aldrig behövt några långkallingar under. Fantastiskt. Endel nöjer sej med långkallingar under tunnare tights av lite sommarmodell och tycker det är okej, men jag har alltid känt mej otymplig när jag testat så den går bort. Det är nämligen inget skoj att springa om man känner sej klumpig eller hindrad av kläderna. Dock misstänker jag att det precis som med mycket annat är en smaksak! Testa dej fram! 

Vad har du på fötterna?

För tre år sedan var jag helt lyrisk över mina Icebugs och jag kallade dem även lattjolajbanskorna. Körde med dem ett par vintersäsonger (när vädret tillät) innan jag åkte på löparknä i början av förra året och tillskrev det som delvis orsakat av just de skorna. Så till förra hösten inhandlades ett par Salomon speedcross som jag blev mycket förtjust i. De ger fint grepp om det finns lite snö att greppa i. Liksom. Är det inte blank is funkar de oxå bra. På hård vinterväg/is är dock fortfarande Icebugs (det finns säkert liknande skor med samma grepp) oslagbara och det blir nån slags känsla av att vara orubblig som infinner sej när man krafsar fram med dem på underlag som annars bäst lämpar sej för skridskor. Och för den som följt bloggen kan jag bekräfta att jag inhandlat ett bar bugs även inför denna vinter, men jag upplever inte att de är speciellt sköna på plant underlag. Utan de är mer av en OL-sko och ska därför helst härja runt i skogen och inte springa monotont på en gång- eller cykelbana. 

Springer du mest på hårt underlag tycker jag man klarar sej ypperligt med sina vanliga löparskor. Vid extrem halka drar du på dej löstagbara dubbar (tantvarning!) och det funkar fint! Mycket terräng, ja då kanske du trivs bäst med en terrängsko. Allt är ju en fråga om vad du vill satsa. Men det lönar sej att fundera över och verkligen ställa sej frågan om du tycker att känslan blir så mycket bättre med den ena eller andra prylen. 

Sist men inte minst. Reflexväst. Glöm inte reflexväst. Det är en billig försäkring som dessutom utgör ett extra vindskydd. 

Glömt nåt?

Säkert! 

Ge mej nu ditt bästa tips för vinterlöpning!

Smittad!

Erik har varit hemma från skolan hela denna veckan eftersom han oturligt nog åkte på ännu en förkylning. Denna gången har han varit ännu snorigare och även hostig. Så jag blev inte jätteförvånad  när Ella kom smygandes redan vid midnatt och ynkande sej för att näsan var täppt. Och eftersom hon inte var i form för att gå till skolan imorse är jag hemma och vabbar. Någon feber tror jag inte hon haft idag även om hon kändes varm inatt. Har inte hundra bestämt hur vi gör imorgon men det blir hursomhelst inte jag, utan B, som är hemma imorgon om hon inte är tillräckligt kry för skola.

Känns som att jag tillbringat 75% av dagen i soffan med Ella och det har varit rätt skönt. Nästan pysslat klart tomtenissarna oxå men de blir inte riktigt som bilden på förpackningen visar... Min kreativitet lägger jag nog på hyllan efter detta projekt.

Är fortsatt lite öm under vänster häl idag oxå och höger knä ger sej tillkänna emellanåt. Skräp med tanten. Jag undrar vad det står för? Som så många ggr förr när jag suktat efter alternativ träning är det onsdag och det betyder att simhallen är stängd. Annars hade nån kilometer i bassängen varit perfa ikväll! Typiskt:( 

Jag antar att jag kommer dra en tejp under knäet och rigga pannlampan för en tur på reflexbanan. Ärligt talat så sitter batteriet redan på laddning. 

Så var det med den alternativa träningen. 

Ha det!

Slut i huvudet

Ja det är en klockren beskrivning av hur jag kände mej när jag åkte hemåt efter arbetsdagen. Förmiddagspasset var ett av de rörigaste hittills och detta trots att jag var på ett team som ändå hittat en god struktur. Men dagens arbete var galet dåligt förberett och det irriterade nog mina distriktssköterskor ännu mer än mej. Jag blev mest stressad av allt oflyt.

Sedan var det möte med kollegor efter en lunch med Ulrika.

Dessa möten är tyvärr nåt som verkligen dränerar mej på energi och idag var inget undantag. Tyckte att det var mer negativt än vanligt och jag fick åter den där känslan som allt oftare pockar på min uppmärksamhet. 

Jag måste göra nåt annat!!

Hela dagen har jag iaf längtat efter kvällens träningspass med MSOK. Intervalltisdagarna är bästa träningen och nu när vi för det mesta är runt 15 personer är det riktigt kul att springa. Jag gjorde verkligen vad jag kunde för att kräma ur kroppen lite tempo men det var riktigt tungt. Vi körde 6 x 3 minuter med en minuts ståvila (en favorit för övrigt!) och jag hamnade 20-30 meter efter Jeanette och Sören. Det har faktiskt hänt att jag hållit jämna steg med Sören just på denna typen av intervaller men nu hade jag inte orken till det alls. Det kändes som om jag så mentalt trött att jag helt enkelt inte förmådde att trycka på mer. Men när jag kollade klockan efteråt hade jag inte varit så gräsligt mycket långsammare än jag brukar så jag är väldigt nöjd med passet iaf! 

Möttes av Peter efteråt som frågade om det var ett skönt eller bara nyttigt pass. Haha... Klockrent! 

Ikväll använde jag iaf mina Nike Structure Triax för sista gången i löparsammanhang. Jävla klumpedunsskor!! Valde dem med ortopediska inlägg i bara för att kanske skona vänster häl som plötsligt börjat ömma under. Livrädd för att det skulle kunna vara en begynnande hälsporre tänkte jag att jag skulle avlasta hälsenorna genom att välja ett par traditionella löparskor. Men jag kan helt enkelt inte springa i dem längre så nu måste jag definitivt ta tag i detta med att införskaffa en löparsko för lite hårdare underlag men som inte främjar hälisättning. Resultatet efter ikväll blev att jag för första ggn på evigheter kände av den där skärande känslan i höger knä. Och vänster häl ömmade lite hela tiden. 

Ärligt talat känns det som att det värkte både här och där.

Kan det vara åldern som gör sej påmind? 

Nu måste jag väl vara en riktig GRÖNlund?

Jädrar vad modig jag är ibland. Som t ex idag. 

När jag satt hos frissan och hon slängde fram en bunt illskrikiga färger som "effekt-förslag" blev jag först tveksam. 

Men sen klack det till i mej. 

-Grönt. Vi kör det gröna. 

Och söta lilla Isabelle satte igång...

Om du gillar det vet jag inte, men det gör jag! Har tänkt på det flera ggr idag. Att det blev riktigt häftigt! 

Och en sak är säker. Jag ser definitivt inte ut som Skavlan! Längre!!

Tyvärr gör inte bilden rättvisa åt färgen, men ändå. Jag bjussar på den.

Efter frissan var jag förberedd för ett pass på Rosenlund. Det var inte igår som jag simmade i 50-metersbassäng och idag var jag sjukt taggad. Parkerade, löste parkeringsbiljett och gick mot ingången. 

Trodde att nån drev med mej när inte dörrarna gick upp! Backade lite och gick fram igen. Men inte heller denna gång öppnade de sej. Va?? Är det fel på dörrarna? Ja, jag testade till och med att dra isär dem "manuellt" men nej. Inget hände. 

Sen såg jag skylten med öppettider...

Just det. De hade stängt! Eller rättare sagt. De öppnade kl 12. 

Jodå. Jag svor. Högt och ljudligt. Mitt i Sveriges Jerusalem. 

Där brann dagens träning inne! 

Lunch med C som trots att vi satt länge kändes för kort. Nattdelegering och därefter hem i flygande fläng för att hämta Ella. Sedan hem och steka varsin hamburgare innan det var dags att åka igen. 

Ikväll spelade nämligen Ellas skola upp den musikal de övat på under hösten, Rödluvan. Så duktiga och söta barnen var!! Fick (förstås) en tår i ögat när Ella såg oss i publiken och sken upp i världens malligaste smajl samtidigt som hon vinkade frenetiskt.

När jag nu lägger undan min iPad och ska blunda är det precis den bilden jag vill ha på näthinnan...

Vad rörde sej i ditt huvud ikväll? 

Sov gott:)

Och till kvällsmat blev det...

...hemkokt risgrynsgröt och nygriljerad julskinka. Nom nom!

Ja, vi kanske börjar lite tidigt med julens härligheter. Men å andra sidan är det ju precis just NU de smakar som bäst! Så varför vänta liksom? Jag kanske inte ens lever till jul...

Vi har gjort en till grej som hör julen till idag. Vi har nämligen klätt julgranen! Men det ska villigt erkännas att det kändes lite på gränsen. Under mina 40 år vet jag inte att den nånsin klätts tidigare än max två dagar innan julafton. Allra helst kvällen innan. Men i år är vi inte hemma de där "heliga" dagarna så för att hinna njuta av den och inte bara känna att det är en massa jobb med att klä på och klä av (för det är det ju!) gjorde vi slag i saken redan idag! Och barnen var inte ett dugg ledsna eller reagerade på att det var för tidigt. 

Sedan satte vi oss faktiskt och julpysslade tillsammans. Eller ja, det blev mest jag som pysslade. 

Det visade sej nämligen att det pysslet jag köpt var väl så svårt... Typiskt när jag ska vara lite kreativ och supermorsa. 

Jag kan inte ens välja ett "lagom" pyssel! Men det är bara att le åt det hela. Nu ligger iaf de blivande småtomtarna på tork innan vi kan fortsätta limma på bl a skidor. 

Fick förresten möte på löprundan i förmiddags! Jag var verkligen djupt inne i mina egna funderingar när jag ser två personer i MSOK-mundering skymta bland träden. Alexandra och hennes svärmor! Så otippat att träffa på nån på just denna runda alltså. Under de år jag ägnat mej åt att låta löpardojjorna nöta på bland annat denna stig runt Mosseslätt har jag bara mött någon (människa alltså) ett par ggr! Rätt overkligt faktiskt! Så jag blev verkligen överrumplad när Alexandra plötsligt tjoade till på mej! Men hemskt kul såklart! Och märkligt nog tänkte jag faktiskt på henne precis innan jag stack ut. Tänkte att undrar om hon är i byn i helgen? Hon kanske skulle ha lust att kuta en sväng? Också... Resten har jag redan berättat:)

Pressade på lite mer under ett par partier av rundan. Så skönt att springa utan att det gör ont nånstans! Kände inte ens av gårdagens 13 km. Njöt av mina Icebugs. De är verkligen härliga att tugga terräng med! Tänk vilket fynd de var. 400 spänn liksom! Trots att de är rätt lika mina Inov8 får jag inte riktigt samma stumma vader med dem så förmodligen är det något mer drop på dem. Sen har de metalldubbar och det kommer jag ha extra nytta av när det blir vinter på riktigt. Hur gör du förresten? Kör du med avtagbara "broddar"?

Det var förresten kontraster i naturen idag. Av gårdagens vita täcke syntes inte ett spår. Istället var det grönt i skogen och om man inte visste bättre skulle man nog förr gissa att det var mitten på oktober än första december. Men imorgon skulle det visst frysa på igen. Varannandagsväder på nåt vis alltså!

Ha en fin avslutning på helgen och denna första advent!