60 000

60 000


Jag har lite svårt att fatta det. 60 000 anmälda till årets Göteborgsvarv. Det är VÄLDIGT MYCKET MÄNNISKOR! Tänk att en av dem är jag... Cooooooool:)



Jag funderar på det här med löpning. Jag läser en hel del kring löpning. Jag utövar (i mina ögon) löpning mycket. Jag älskar löpning helt enkelt! Allt det här har ju gjort att jag samlat på mej en hel del erfarenhet i sammanhanget och jag har ett stort behov av att dela med mej! Ni har hört mej säga "alla kan" flertalet gånger tidigare och jag menar det verkligen. Ibland kan jag känna mej snudd på fanatisk vad gäller löpningen. Vill man prata med mej om löpning är det som att trycka på en knapp. Jag upplever själv att jag får jobba skithårt på att inte bara hejdlöst blarra på med träningstips, pepp mm. Att skriva om min träning här på bloggen är ett sätt att få utlopp för behovet av att dela med mej av mina erfarenheter i ämnet.



Jag har som jag tidigare nämnt följt ett träningsprogram i RW de sista veckorna inför varvet. Beata har också varit på och delvis också en tjej som heter Annelie. Tyvärr åkte Annelie på någon bristning i vaden under träningspasset i söndags. Vi körde intervaller 4 km + 3 km + 2 km + 1 km som kändes rätt bra i kroppen men garanterat gjorde nytta. Första fyra i tänkt halvmarafart (6 min/km), följande tre något snabbare 5,34/km), nästa två ytterligare lite snabbare (5,05/km) och sista kilometern krämade jag ur benen rejält (4,40/km). Helt klart så har det här programmet utvecklat löpningen för både mej och Beata. Men ffa har vi tyckt att det varit jäkligt kul pass! Det är dessutom bra för pannbenet imorgon att ha med sej vetskapen om att vi klarat av att genomföra träningsprogrammet, som de glatt motionerande tvåbarnsföräldrar vi är.

Mentalt tänker jag så här, inför morgondagen:

Jag är lätt.


Sträck på kroppen.


Slappna av i axlarna.


Det är inte uppför.


Jag dansar fram.


Jag har inte ont någonstans.


Jag är inte trött.


Jag vet att jag är tränad för att klara det här.


Jag litar på min kropp och låter den göra jobbet för det kan den.


Är det utför, luta framåt och följ med i steget.


Tänk om jag klarar att hålla 6-minutersfart. Då kommer jag in på lite drygt 2,06,00 och det kommer bli svårt att låta bli att sträcka armarna upp i luften i en segergest. En förbättring av tidigare resultat som heter duga, men som bara en löpare kan förstå jobbet bakom. Varje sekund per kilometer man klarar att kapa kräver arbete och innebär en ökad ansträngning. Men jag tror att jag har kapacitet för 6 minuters fart 2011. Försöka duger.

Nu blir det botten upp med ett glas resorb. Urkkkkkk!

Wish me luck!