Hur känns benen så här två dagar efter den urladdningen jag hade i lördags. Ja, ärligt talat var jag extremt nyfiken på detta redan igår, men tiden fanns inte för ett löppass då och mitt sunda förnuft sa mej att jag nog verkligen borde vila åtminstone två dagar innan jag ger mej ut igen.
Men nu är vilan slut och det är ingen sorg i och med det, utan tvärtom. Lycka. Japp, löparlycka. Lite motstånd när jag skulle iväg iofs, det måste jag erkänna, för jag var orolig att det skulle bli så där in i nordens tungt. Men nyfikenheten på exakt HUR sliten jag är drev mej I löparmunderingen och UT i skogen.
Det blev en rakt igenom skön upplevelse. Så fort hörlurarna puggas in i öronen och musiken går igång händer det nåt med mej. Jag kryper in i min lilla springvärld där det bara är jag, jag och jag som existerar. Nja, det där var kanske inte helt sant, för hjärnan arbetar mycket med t ex planering av saker som rör många fler än bara mej. Ellas kalas, present till Erik, middagsmat osv .
Bestämde mej för att inte kolla alls på pulsklockan och lyckades hålla mej i typ fyra kilometer. Ha ha ha... Jag är slav under min älskade Garmin. Rundan gick på blå spåret mot Ryfors (gammelskogen är underbar att kuta i, tips till Mullsjöbor) och sen lite kringelikrokar på hemvägen så jag fick ihop en dryg mil.
Jag är så oändligt tacksam över hur stark min kropp är och längtan efter Lidingöloppet är stor! Men jag tror ändå det blir till att springa rätt mycket på känsla den närmaste tiden, innan vi hoppar på träningsprogrammet för att vässa formen tills det är dags. Eller vad säger du Beata?
Måste också nämna min man i det här inlägget. Han har nämligen imponerat (chockerat kan vara en mer exakt beskrivning förresten) på mej idag. Han har nämligen valt bort en middag på jobbet för att istället komma hem och kunna köra sin löprunda. FANTASTISKT! Han börjar nog bli lite tänd på det här han med... För att inte nämna farfar Thure, som vid 70 års ålder börjar löpträna!
Var ska det här sluta egentligen? Jag bara undrar.
3 kommentarer:
Var också borta vid Ryfors men på frukostmöte(!). Jag börjar oxå längta ut i löparskogen igen...
Kollade programmet för Lidingö och de närmaste veckorna var ju hur enkla som helst, vi ligger på en högre dos än det - så vi kör på som vanligt tycker jag.
Härligt att vara så stark i kroppen som du är!
Jag har faktiskt också kommit igång med min löpträning nu (joggning är mer passande än löpning ännu dock) och är inne på vecka 4 av 12 på mitt program :) Jag har några frågor till dig ang just träningsprogrammet, mailar eller ringer dig i veckan!
Ja Beata, jag instämmer. Tyckte programmet såg lite light ut, som om vi gör en tillbakagång om vi hoppar på det nu. Så vi tuffar på! Ska vi försöka oss på en mil (röda spåret) på söndag eftermiddag/kväll tycker du? Tänkte kolla med Ewa och Helene.
Ingela...har precis ordbajsat en massa tips på din öppna blogg... Kunde inte låta bli. Ring när du har lust!
PS Du är en löpare och inget annat. DS
Skicka en kommentar