Jag anmälde mej helt sonika till en crawlkurs!
För två år sedan kunde jag alltså inte ta mej fram med nåt annat simsätt än bröstsim. Helt ärligt.
Efter ett par månader trillade poletten ned och jag fick den där aha-upplevelsen som man får när det lossnar med tekniken. Plötsligt kan man ligga där och simma hur länge som helst. Utan andnöd. Utan panikkänslor.
Det är en häftig upplevelse.
Sedan dess har utvecklingskurvan till viss del planat ut. Precis som i löparskor är det uthålligheten som är min styrka. Inte snabbhet. Intressant.
Jag är så förbaskat trögstartad.
Mitt huvud kickar ju för tusan igång när de andra är i mål, eller nåt!
Ikväll hade jag hoppats på sällsis av Jeanette och Tove. Men Raven är inte helt kurant och behövde passning av sin älskade matte. Så jag fick helt enkelt infinna mej utan dem. Nästan tre mil MTB tillsammans igår var tydligen tillräckligt tyckte ödet.
Nu ligger jag under täcket med gaaaaaanska möra armar och axlar. En av de avslutande övningarna var idioten. Med bröstsim. Så jädra jobbigt.
Men känner jag kroppen rätt så följer en god natts sömn efter detta pass. Otroligt skönt att vara tillbaks i simhallen. Hoppas dock på favoritsällskapet nästa vecka!
Sov sött:)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar