7,5 km är bara så gräsligt för kort för två pladdrande tanter som vi... Snicksnackandet tar liksom inte slut.
Här bland reflexerna sprang vi och avhandlade än det ena, än det andra.
Förutom att jag haft en bra dag på jobbet var dags för ett besök hos Jessica i eftermiddag. Som vanligt var det mycket fniss och galenskap och det är väl lite av ett under att jag kommer därifrån med en snygg klippning för emellanåt skrattar vi så vi är dubbelvikta... Helt underbart! Det är så förmånligt att bara kunna sätta sej i frisörstolen och koppla av. Jag vet så väl att jag kan lita på att resultatet blir lyckat, både vad gäller färg och frisyr. Tack goaste Jessica!! Tack!
När jag kom hem hade Ella krupit ned i sängen och Björn låg bredvid henne. Men alltså, hennes blick när jag kom in för att säga godnatt!! Den kärleken som bara strålar om hela henne. Hur kan man älska nån så mycket som man älskar sina barn alltså?? Det är ju så att det gör ont emellanåt!
En fin person som just nu är med om detta stora när man precis blivit förälder och känslorna och kärleken till det lilla livet växer fram är Anna. Grattis gumman! Det barn som får en mamma som du är ett mycket lyckligt lottat barn. Snart snart hoppas jag få komma och snosa på eran fina Alicia!
Dröm sött.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar