Lättad

Jag har sovit som en gris i natt. Fattar det inte själv, men förmodligen var jag helt enkelt utmattad av min förbannade tandvärk. Idag var det dock dags att göra nåt åt den...

Värken och oron för vad som skulle ske hos tandläkaren gjorde mej till en häxa och både barnen och maken fick sej en skopa av min frustration. Nerverna utanpå? Just a little bit.

Jag trodde faktiskt jag skulle svimma innan jag fick sätta mej i stolen och få domen.

ROTBEHANDLING!

Men att Frank sa rotbehandling och inte rotfyllning lät så mycket mildare...

Okej. Gör vad du måste. Jag är gråtfärdig iaf. Och ge mej all bedövning i världen. Please. Helst en stor jävla spruta i huvudet så jag somnar medan du håller på. Jaha? Nähä? Det funkar inte så. Okej. Va synd.

En timme senare är första behandlingen över. Jag har blundat mej igenom 90% av tiden. Försökt slappna av men det gick sådär. Fokuserat tankarna bort från tandläkaren. Tänkt på maran när jag med värkande ben manade på kroppen att springa. Det gjorde helvetes mycket ondare än detta. Men jag valde själv och så var jag "in control". Det är nog den största skillnaden. För trots att det är rejält inflammerat nere i tanden så kan jag inte säga att dagens behandling gör ont. Inte alls. Men det skrapar och har sej och det värsta är nog att inte veta hur lång tid det tar. Faktiskt.

Efteråt är jag lite omtumlad. Fullständigt bedövad på höger sida flera timmar efteråt. Jag knaprar värktabletter lite till. För nu när jag fått tillbaks HELA munnen känner jag att jag faktiskt är ganska öm i tanden. Men förhoppningvis kommer det att successivt avta och inom en vecka vara helt borta.

Håller tummarna för att jag inte ska avvika från det vanliga förloppet.

Nu ska jag skala räkor och koka ägg till kvällens räkmackor. Det är ju nämligen skolavslutning för Erik idag! Hurra! Det måste firas!