Jag har just varit ute på första rundan efter förkylningsrekylen jag känt av sedan onsdag förra veckan.
Lycklig som ett barn på julafton när jag fick byta om till löparkläderna. Samtidigt lite orolig för hur tungt det skulle bli. Men mest av allt otroligt sugen på att springa förstås. Otroligt sugen!!
Reflexvästen törs jag inte lämna hemma i dessa älgjaktstider. Jag är ärligt talat jävligt skraj för att skrämma upp nån gammal halvsovande jägare på pass. Förhoppningsvis signalerar västen att jag är en inte-älg. Men säker. Det känner jag mej ändå inte riktigt.
Jag undvek de grymmaste backarna kring Trollsjön och Stråken och försökte hålla farten mellan 6.15-6.30. Bara strutta runt och mysa och njuta och påminna kroppen om denna underbara företeelse. Löpningen.
Klockan sa 6.72 km och 6.18 i snittfart. Benen överraskade men visst, det känns förstås att jag varit sjuk. Jag är inte i samma form och det hade jag inte förväntat mej. Men satan vad kul det känns att få börja om lite från början! Det är ju då man tydligast märker förbättringar. Tja, ni ser. Det går att se nåt positivt i det mesta (allt?).
Det är ju inte hur man har det utan hur man tar det!
Är glaset halvfullt eller halvtomt?
Dagens bästa förresten: Susannes mail med inbjudan till Luciatåget den 10 december. Vem ska med den här gången?
3 kommentarer:
Härligt att höra att du är igång igen. Kram på dig finaste dotter
Kul, kul, kul!
Själv tog jag en runda i dina "gamla" trakter kring Öxnegården i lördags och tänkte på oss när vi sprang fel på 15-km'aren.
Luciatåget - hade faktiskt tänkt hänga på denna gången men nu blir det julavslutning med jobbet fre-lör den helgen (inte fy skam det heller!).
Hoppas vi kan ut ihop snart - nytt försök på onsdag kanske?!
Verkligen synd att du missar Luciatåget. Jag har flaggat till Suss att jag hänger med hela resan. Så får vi se om det håller.
Onsdag kör vi!
Skicka en kommentar