När jag kände mej bättre under gårdagen väcktes naturligtvis tanken på att jag kanske skulle kunna komma ut och springa som idag. Jag vill ju inget hellre än att snöra på mej skorna och bara ta en lätt runda i snigelfart. Det kan väl inte vara så farligt.
Nja. Det tror jag kanske inte heller men den här gången ska jag faktiskt ta en eller ett par dagar extra innan jag ger mej på favoritsysslan igen.
Som inläggets rubrik hintar om kämpar jag med att lyssna på kroppen. Jag bläddrade igenom min träningsdagbok och fann att jag faktiskt inte varit krasslig sedan slutet på mars. Till en början trodde jag nämligen att detta var årets första förkylning, men då hade jag glömt den där omgången i våras, veckan innan vi skulle till Björnrike. Då vilade jag fyra dagar... Det är ju för fan ingenting.
Så nu tar jag till med minst FEM och tänker på ett av mina "budord". Bättre välja att vila än tvingas att vila.
Ha ha ha...
2 kommentarer:
Man kan bli STARK av att vila, har jag hört. Vi får ta ett lungt pass när du är pigg, onsdag efter gympan kanske...
Jajamän! Gunde vilade sej i form! Men nu är jag bra sugen på att kuta. Onsdag bör fungera!
Skicka en kommentar