Vaknade vid ett i natt av ett obeskrivligt ljud. Det tog en bra stund innan jag fattade att det var Tom-Tom som gav ifrån sej lätena och sen tog det ytterligare en stund innan jag fattade varför. Har aldrig varit med om nåt liknande. När jag satte mej upp fick jag se Tom-Tom sitta och stirra ut genom kattluckan samtidigt som han utstötte dessa spöklika ljud. Jag böjde mej ned och mötte blicken från en svartvit genomblöt katt. Okej. Nu trillade polletten ned. Låste kattluckan och kikade ut genom fönstret på kattstackaren som tittade på mej med bedjande ögon. Fy vad hemsk jag kände mej. Det var svårt att somna om sen. Man blir så uppjagad när man blir väckt så där på natten och det kändes inte alls bra att inte veta om katten hade nånstans att gå in. Men det får jag väl ändå tro. Tom-Tom har inte heller glömt nattens händelse. Han har suttit en lång stund och vaktat framför luckan men nu har han krupit upp i mitt knä och somnat.
Ella då. Har hon haft sovmorgon idag eller? Tja, det kan man kanske säga... I alla fall om man har de senaste dagarna som referens. Kvart över sju ville hon inte sova mer. Fast då hade hon först vaknat vid kvart i sex. Så här lät det då.
-Mamma, jag är hungrig. Jag vill ha en smörgås.
-Ella det är natt... Du måste sova nu.
-Ja men jag skulle bara säga det. Så du vet sen.
-Okej. Men nu får du vila lite till.
-Mmm...zzzzz...
När hon sen vaknade en dryg timme senare var hennes första fråga om pappa och Erik var hemma. Hon var inte nöjd med mitt svar, att de kommer senare idag, och började dagen med ett mindre utbrott. Det är ganska lätt att känna sej som en dålig förälder en sån gång.
Summasummarum. Det blir SKÖNT när de kommer hem i eftermiddag!
Published with Blogger-droid v1.6.5
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar