Ligger min säng på hotellet i Ö-vik och tänker tillbaks på fina Norrbotten. Det är där jag vuxit upp och där jag har en stor del av mitt hjärta. Klart att det betyder mycket. I morse stack jag ut och sprang redan klockan nio. Klarblå himmel dagen till ära och när jag sprang över hängbron låg älven nästan helt stilla och spegelblank där under. En vy jag önskar att jag kunde dela med av till vännerna i Jönköping. Andas in luften och bara njuta av helheten. Laxfiskare vid strandkanten. Enstaka strömvirvlar ute i älven. Barrskog. Mycket sand. Inga vitsippor men väl lingonris. Riktigt hederlig norrbottnisk mark som jag tar farväl av på mitt vis. Genom att låta benen springa en sista runda, på nästan nio kilometer.
Hur skulle det vara att flytta upp hit igen? Av och till har planerna varit mer eller mindre framskridna. Just nu är de mindre framskridna. Av många skäl. Men längtan finns. Jag är och förblir norrbottning djupt in i min själ. Det är jag förbannat stolt över.
På återseende Norrbotten, Boden och mina fina släktingar. Inte minst mamma och pappa. Det ska inte dröja länge tills vi ses igen.
Published with Blogger-droid v1.6.8
2 kommentarer:
Fantstiskt att läsa dina inlägg, så målande. Är det något jag skulle önska så är det att ni fanns närmare, samtidigt så förstår jag att ni har knutit en del "rötter" där nere och inte minst barnen. Det blev ingen springtur tillsammans denna gång - men det ska bli en annan gång det lovar jag dig.
Jag förstår din patriot känsla för Norrbotten, jag har samma för Gotland. En dag flyttar jag/vi dit.
Skicka en kommentar