Terräng är livet!
Hela jag bara ler! Avslutade veckan med ett löppass i skogen på Öxnehaga. Plötsligt är hela jag bara så lycklig!
Det är i skogen jag vill springa! På stigar. Upp och ned. Slita. Rulla. Och njuta.
Trodde att kuperingen skulle trigga igång knäet men det funkade bättre än på länge. Säkert oxå pga att jag stormtrivdes från steg ett, men ändå. Det var viktigt för pannbenet.
Nu ska jag hem till familjen. Streptokockattacken har nu skördat ännu ett offer så det är idag bara jag som hittills stått pall. Peppar peppar...
Fredagsmys till er alla!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar