Att börja dagen med att vara osams med sonen är något av det värsta jag vet. Detta resulterade i att jag kom försent till morgonens föreläsning och att vi båda haft en klump i magen hela dagen. En klump som legat som ett dis över en annars ganska så solig vårdag.
Ja, bortsett från det svarta moln som helt plötsligt drog in från ingenstans och skakade om bl a mej. Men det gör förstås som alla moln. Nämligen drar förbi. Sooner or later.
Fick äta middag på tu man hand med sonen innan så småningom make och dotter dök upp. Det är en speciell känsla när flocken är samlad. Lugnt och skönt i hjärtat.
Dagens "träning" blev ett dubbelpass. Biltvätt i solnedgång och lite senare en svängom med snabeldraken. Jag var riktigt mör efter gårdagens löpning och simning. Trodde nästan jag var på väg att bli sjuk faktiskt. Tacksam att så inte var fallet men nöjer mej ändå med ovan angivna alternativa "träning".
Summerar dagen...
...och konstaterar att trots att den började på sämsta sätt verkar den sluta riktigt bra. Det är jag tacksam för.
Vad har du att vara tacksam för just idag?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar