Sitter på bussen mot Stockholm och undrar om det är på riktigt. Jo, det vet jag ju att det är. Men det är ändå nån slags overklighetskänsla över alltihop.
Jag börjar ana fjärilar i magen oxå. Det är liksom upp till bevis imorgon. Jag har lite svårt att fatta att om ett dygn är det över. Jag både vill och inte vill skruva fram tiden för att få veta hur det gått.
Fokus på utmaningen nu. Jag njuter maximalt.
Published with Blogger-droid v2.0.9
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar