Nä den kanske inte är fantastiskt snygg. Men det är en ära att få bo i den eftersom den är så STARK!
Fram till för nåt år sedan har jag sett på min kropp som att den är för tung. Det är en bild av mej själv som jag haft så länge jag kan minnas. Som barn kände jag mej alltid "större" än jämnåriga kompisar. Fast jag inser nu att jag hade en skev bild av mej själv redan då. Ja, du tänker säkert precis som jag. Att det är tragiskt. För det är det ju på ett sätt. Men långt ifrån unikt tror jag.
Jag spelade fotboll under min uppväxt. I nästan 10 år var fotbollen högt prioriterad i mitt liv. En fantastisk tid på många vis. Inte minst när det gäller att skaffa sej vänner. På fotbollsplanen var det fördelaktigt att inte vara för lätt. Jag var sällan den som gick som förlorare ur närkamper. Hö hö hö... Minns känslan än idag när det var kamp om boll och jag gick ur kampen som segrarinna!
Härifrån har resan till där jag är idag varit lång. Idag kan jag se hur det guppar lite här och var på min kropp men den stora skillnaden att jag faktiskt gillar min kropp idag. För den är så grymt stark! Så flexibel och så otroligt arbetsvillig! Och den utvecklas precis hela tiden!!
Hur ser du på din kropp? Är det nån skillnad nu och då?
Men var nu inte uppe hela natten och grubbla. Jag tror nämligen att vi behöver vår skönhetssömn... Vissa mer,andra mindre.
Eftersom jag tillhör första gruppen tar jag mej själv på stort allvar och kryper till kojs nu.
Natti:)
1 kommentar:
Min kropp är just nu emot mig - iallafall känns det så.
Tycker den är för stor och att det väller över på halva kroppen ungefär. Fast så ser jag människor som är enorma och då tänker jag "att så där stor är jag inte".
Förhoppningsvis kan jag snart få träna som jag vill och då kanske dallret försvinner något.
För när jag får träna så blir kroppen en uthållighetsmaskin!
Skicka en kommentar