Oförglömlig runda

Har precis varit ute och provsprungit mina nya trailskor och det blev en minst sagt oförglömlig upplevelse. Av flera skäl.

För det första var det en grym känsla att tuffa iväg med för underlaget "rätt skor" på fötterna. Jag har investerat i ett par Salomon Speedcross vilket hittills verkar vara ett bra drag. Mina Icebugs lämnade jag kvar hos mor i Boden eftersom det gått upp för mej att vi i Mullsjö väldigt sällan har den typen av underlag som metalldubbar gör sej bäst på. Dvs riktig vinterväg eller blank is. I terräng med mycket snö gör de varken till eller från. Därav beslutet om att alltså införskaffa ett par riktiga trailskor!

För det andra hände en ganska äcklig grej... När jag kom tillbaks från partiet i skogen hade en liten traktor kört upp på skogsvägen och jag skymtade ryggen på någon som satt ned mellan träden. Min första tanke var att "åh vad mysigt, någon har med sej en termos kaffe och sitter där och myser". Men ack vad jag bedrog mej. För i nästa ögonblick har jag en naken rumpa mitt i blickfånget. Och för min del fanns ingen reträttväg så det var bara att springa förbi. När mannen blir varse om att en någon (jag) kommer springande på vägen bakom honom vänder han sej om med ett skräckslaget ansiktsuttryck. "Ojdå!!" Och jag hasplar ur mej nåt om att jag inte ska titta. Då säger mannen det som nästan får mej att bryta ihop av skratt. "Ja ja. Det är ingen fara. Jag kissar bara." I samma ögonblick som jag passerar jag honom passerar jag även ett moln av skitlukt som till och med skulle få den med världsrekord i nästäppa att må illa.

Tror han att jag är dum?

En man som sitter med nerdragna brallor ute i skogen i fyra minusgrader kissar inte.

Punkt slut.