På väg hem fick jag ett spännande telefonsamtal. Väldigt oväntat men icke desto mindre välkommet. Kanske jag närmar mej ett vägskäl? Nä, jag ska inte dra för stora växlar av det hela men det känns väldigt kul och spännande! Berättar mer sedan.
Ikväll är Erik på nattorientering och Björn jobbar sent. Så Ella och jag har myst lite extra. Köpte glass när glassbilen passerade till exempel. Inte för att det känns som att det är säsong för det, men sånt struntar ju barnen i. Det är så obeskrivligt härligt att se hur Ella mår bättre och bättre. Vi pratade om det ikväll och hon när hon själv berättar att det var jättejobbigt för tre veckor sedan utstrålar hela hon en enorm lättnad. Såklart. Jag har oxå lyckats hitta överdragsbyxor som hon accepterar plus två par mjukisbyxor. Så nu behöver jag inte tvätta de grå brallorna varje kväll... Förhoppningsvis iaf. För man kan inte veta hundra hur det går imorgonbitti.
Men det tar vi då.
Puss och kram och varmt tack för all omtanke som vi fått!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar