Träffade en sjukgymnast som tog en anamnes och efter några övningar och klämma känna på foten tittade upp och sa "plantarfasciit".
Mhmmm, jo jag vet...
Sen fick jag goda nyheter. Hon trodde nämligen inte att det var mer än förstadie till att utveckla hälsporre. Så om jag sköter mej perfekt fanns det hopp om att bli kvitt besvären på en månad.
Inte ett löpsteg, stötvågsbehandling ca en gång/vecka, efterföljande tejpning och ihärdigt tragglande med utvalda rehabövningar.
Ja ja ja! Kör igång!
Den otäcka stötvågsbehandlingen som jag drömt mardrömmar om tog knappt 5 minuter och jag måste säga att det faktiskt gjorde mindre ont än väntat. Ja, massagen jag fick i samband med löparknäet var mycket mer smärtsam.
Nu är foten hårt tejpad och ska så vara till lördag kväll. Idag och imorgon är det träningsförbud men på onsdag är det fritt fram för cykel eller simning. (Fast om jag ska simma får jag plasta in foten på nåt sätt eftersom tejpen lossnar annars)
Sen efter att jag lossat tejpen gäller rehabövningar tre ggr om dagen och såklart fortsatt okej med cykling och simning.
Och på måndag eftermiddag upprepas proceduren...
Gå in på http://stotvagsbehandling.com som beskriver ganska bra hur det funkar.
Vet ni förresten? Jag är helt besatt av folks fotisättning och val av skor just nu. Bedömer typ alla jag ser och tänker att oj, det där ser inte bra ut. Eller huuuu vilka taskigt uppbyggda skor, var rädd om dina fötter osv osv. Jag misstänker att det har ett samband med min skada. Låter rimligt va?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar