Hög en tisdag

Jag är åter på jobbet efter semestern. Hela denna arbetsveckan (som slutar på torsdag för mej) och på måndag är jag bokad på samma ställe. Har inte varit så länge på ett och samma ställe sedan jag började i bemanningen för snart ett år sedan så det kändes lite konstigt. Men eftersom det är en form av korttidsavdelning är det så mycket enklare och bättre för alla parter, inte minst patienterna, med kontinuitet.

Minnena av helgen som gick gör fortfarande att jag ler stort. Läser Mirandas blogg, Suss blogg, Emelie Andersens blogg på RW och återupplever den del av äventyret som jag var delaktig i om och om igen. Det går liksom inte att återge den energi och glädje jag är fylld med så här efteråt! Jag var hög efter Tomtetåget ett bra tag minns jag, och förmodligen kommer även detta rus att uppfylla mej ett bra tag framöver! Alla dessa otroliga människor! Så olika, men förenade genom intresset för löpning. Elit och motionär. Sida vid sida. Skämt och skratt hela vägen. Erfarenhetsutbyte. You name it!

Alltså ni FÅR inte missa detta! Oavsett om ni vill springa 5, 10, 15 km eller hela vägen kommer ni att känna er välkomna i gemenskapen! Våga nu! Kom igen! Luciatåget 10/12, då hoppas jag vi ses!

Jag har lämnat en DVD med de (typ 200??) bilder som Björn fotade i lördags, på Hudoteket idag efter jobbet. Så när Sommartågsmamman nummer ett kommer imorgon har hon ytterligare material att titta igenom och sålla bland. Jag hittade ett par favoriter direkt! Men Elisabeth, som var den "riktiga fotografen" hade sannerligen lyckats fånga många härliga ögonblick hon också.

Förresten, jag blev stoppad på stan idag (på väg till Hudoteket, svettig och trött efter jobbet) av jnytt.se och föremål för kort intervju och FOTOGRAFERING!! "Jaha, åsså skulle jag vilja ha en bild?!?" Arggggh! Nej, för helvete! blev till "Öhhhh, jaså?" samtidigt som jag ler som en akut skitnödig TÖNT.
Skämt åsido. Jag bjuder på det. Jag är inte snyggare än så. Lika bra att inse. (Men jag kan springa! FYRA MIL!!!)

Jag kunde förresten inte hålla mej längre idag utan gav mej ut en runda på en mil. Grymt nyfiken på hur kroppen skulle kännas. Och jorå, den var i fin form faktiskt. Det var inte de lättaste benen, men väl 5.58-fart. Dock gjorde speciellt EN tå riktigt ont och jag noterade efteråt att den faktiskt börjat anta en mörkare färg. Frågan är hur länge den ska göra ont? På lördag är det ju Baltzarloppet i Motala och jag ska lotsa in maken under en timme hade jag tänkt. Ber till träningsguden. Please please please...

Jäklar. Nu har jag suttit och drällt framför datorn till halv elva. Jag som skulle sova! Det blir inte mer än så här ikväll, hur gärna jag än vill.

Sov gott!