Konstig vecka

Ber om ursäkt för att jag inte hållit er underrättade om hur det gått med den skadade maken. Strax före midnatt i söndags kom röntgensvaret som friade honom från skelettskador. Så skönt!

Sedan har han och Ella tillbringat hela veckan i Motala samtidigt som ryggen fått en chans att bli bättre. Det var väl på nåt sätt ändå tur att vi var där vi var när nu olyckan var framme. Jag menar, det blev ju en jättebra lösning att han stannade kvar på Korsörvägen. Första dagarna efter fallet klarade han sej inte själv så i annat fall hade jag fått stanna hemma och vara sjuksyrra åt honom. Och det hade inte varit nådigt...:)

Hjärtligt tack till farmor och farfar som tveklöst ställer upp för oss. Hur som helst och när som helst. Ni är guld värda!

Men vilken konstig vecka det varit. Bara jag och Erik. Och naturligtvis en massa snö! Som alltid när jag ska rodda hus och hem på egen hand. Det är tur att vi har snälla grannar som hjälper till utan att man ens ställt frågan!

Tränat har jag gjort enligt plan. Det var bara igår som jag slirade lite. Så här har veckans träning sett ut:

Måndag: Crawlkurs. Var på plats trekvart innan start för att hinna njuta av 1000 meter men vattengymnaster hade parkerat i snabbanan så jag fick nöja mej med ca hälften. Arg som ett bi och jag saknade min ständigt leende simkompis Emil som med största sannolikhet skulle lyckats med konststycket att få dessa envisa människor att fatta vad simbanorna är avsedda för.
Tisdag: Löpning 8 km terräng i Gammelskogen och kring Stråken. Sega ben och en orosklump i magen. Dessa barn alltså. Kändes något lättare efteråt iaf!
Onsdag: Uppvärmning inför styrketräning blev 5,5 km i 5.05-fart. Har nog kommit underfund med hur jag ska använda löpbandet på ett bra sätt. 5 kilometersprogrammet it is! Level 4/10. Helvete!! Jag undrar hur 10 är??
Sedan ett omfattande pass med styrka. Mycket TRX, kettlebells och lite hantlar. Superskönt och svettigt. Avslutade med 2 km rodd på 11 minuter. Kände mej galet nöjd över passet som helhet!
Torsdag: Aj aj aj! Ont! Skönt!! Hade tänkt mej ett löppass men när Emil föreslog en promenad kändes det klockrent så jag hakade på!
Fredag: Drygt en mils löpning med mörbultad kropp. Härligt väder och jag sprang där och tänkte att det faktiskt är ganska sällan numera, som jag upplever ett riktigt fysiskt motstånd när jag tränar. Mentalt är nog nästan vanligare. Eller...? Nä, jag vet inte. Jag ser ju nästan alltid fram emot mina träningspass, när jag tänker efter.
På fredag eftermiddag körde jag dagens andra träningspass. Jag passade åter på att simma medan Ella plaskade i bassängen bredvid mellan kl 16.30-17.10. 40 minuters egentid innebar 1300 meter fritt. Det tog dock ett tag innan jag hittade rytmen i simningen och jag tror det var styrketräningens "fel".

Hursomhelst. Många fina träningspass blev det att njuta av!

Nu ser jag fram emot helgen, när klanen åter är samlad. Förhoppningsvis blir det tid för lite längdskidåkning och säkert även ett pass i löparskor!

Ha det fint alla! Jag är snart tillbaks:)