Jag har verkligen haft fantastiska dagar uppe i mina hemtrakter. Nu när jag sitter på tåget och är på väg söderut igen gör jag det med en jättego känsla i kroppen. 

Jag har träffat väldigt många av dem som betyder allra mest för mej. De som står mej närmast, förutom min egen lilla familj hemma i Mullsjö då förstås. 

Jag blir alldeles varm i hjärtat när jag tänker på det. 

Äventyret Niliterrängen blev verkligen en dag att minnas, mycket tack vare mitt härliga sällskap. Mer om det i ett separat inlägg. 

Jag säger tack för den här gången och vi ses igen! Ganska snart faktiskt!