Fan vad mörkt det blev. När jag var färdig att ge mej iväg mot slalombacken strax före kl 20 hade det börjat mörkna. Att det var mulet gjorde inte saken bättre. Jag insåg att det inte skulle funka att köra i slalombacken ikväll och hoppade på makens förslag om att sticka upp till MSOK istället. Det finns en del fina backar där också. Belysta sådana.
Jag hade tänkt mej fem ggr uppför slalombacken. Vill inte kräma ur allt jag har i benen, så här nära dagen D. Den här typen av intervaller frestar på och skulle jag dra på mej nån skada vet jag inte vad jag gör. Bäst att träna smart, inte desperat.
Det var för hösten första passet som jag var iklädd långa tights. Dessutom jacka till. Jag var lite osäker på om det skulle bli för varmt, men det visade sej vara helt perfekt. Riktigt höstrusk mötte mej nämligen när jag steg ur bilen på parkeringen.
Men om förmiddagen inte alls gått min väg (med bl a körkort och kontokort kvarglömt hemma när vi åkte in till stan) så vände det med besked nu. Jag märkte knappt inte ens av att det regnade och blåste friskt.
Musik i öronen och så uppvärmning efter gula slingan, alltså femman. Backträningen förlades till den välbekanta backe som kommer strax efter att femman förenats med treochenhalvan. Jag höll fast vid att jag skulle köra fem gånger. Fast inte så länge...
Det blev till sist tio gånger med riktigt bra känsla. Jag häpnar över hur jag med lätthet och bra tankar kutar upp och ned för backen. Jag orkar hålla samma tempo igenom alla tio intervaller och jag orkar dessutom fokusera på tekniken när jag vänt och rullar nedför backen.
Jag behövde verkligen ett sånt här pass. Tack träningsguden.
God natt till er!
1 kommentar:
Du är en sann inspirationskälla Lisa och ett levande bevis på att motion är den bästa medicinen för både kropp och knopp när annat i livet är motigt. Önskar vi bodde lite närmare varandra så du kunde peppa mig ute i spåret och agera PT på plats liksom, även om du är väldigt bra på distans också :)
Kram på dig
Skicka en kommentar