Så många pinnar...så lite tid

Det är ingen överdrift att säga att det är enformigt att måla pinnar till balkongen... Tjatigt rent av. Vi försöker alltså vara i hyfsad takt med Ingvars arbetsplan och det ger lätt stressmjäll. Men det ska bli så fint när det är klart! Idag har golvet kommit på plats och det mina vänner, går INTE av för hackor! Sketasnyggt! Tänk att vi snart sitter där och myser i kvällssolen! Vi har förresten redan bestämt att det blir surströmming på menyn när den ska invigas. Mums!!

Nästan synd att vi drar till Motala i helgen. För jag annars hade vi nog hunnit färdigställa det sista, städat av och alltså kunnat njuta av strömmingen redan på lördag eller söndag. Men det är MTB-tävling på agendan (http://1572challenge.se) och maken är anmäld som ett genrep inför Cykelvasan. Så det blir lite husvagnsliv på Z-Parken! Det pirrar lite i magen av tävlingssug på mej oxå men dels blir det lite krångligt med barnpassning och sedan blir det en ny stötvågsbehandling på fredag, vilket betyder helvila på lördag när tävlingen går av stapeln. Så var det med den saken! Vi ska iaf vara bästa supporterklubben till Björn! Och undrar om det ändå inte är lite för tekniskt för lilla mej...

Idag pratade jag alltså med sjukgymnasten och det resulterade som sagt i att jag nu har en ny tid för stötvågsbehandling på fredag kl 12. Den där trötthetskänslan i hålfoten är inget större problem, men den ska ju såklart försvinna när foten är bra och det är väl i stort sett det som dröjer sej kvar och påminner mej om att jag inte ska ge mej ut på nån löprunda ännu. Däremot fick jag i uppdrag att innan nästa behandling promenera 5 km för att se hur foten reagerar. Det får bli imorgon nångång under dagen och sen avslutar jag med Fitcamp på kvällen. 

Idag har jag avstått från träning (förutom rehab då) och alltså målat istället. Däremot cyklade jag en härlig runda på Meridan igår kväll, med både Jeanette och Tove som sällskap! Vi gjorde en stark uppförscykling från Bottnarydsvägen och upp till Gaståsen. Lite stolt över den! Jag har länge tänkt att jag skulle cykla upp där men motlutet i kombination med att jag varit osäker på hur jag hittar runt på andra sidan åsen har gjort att jag fegat ur och valt tråkiga kilometer på asfalt istället. Not anymore säger jag bara! Det var ljuvlig cykling när man väl kommit upp! 

Inga jätteavancerade stigar kanske men jag är glad över att jag känner mej allt säkrare i sadeln. Så här kan det t ex se ut:

 

Sov gott nu! Imorgonbitti blir det nog lite...målning!!!