Med tanke på hur invalid jag var igår känns det nästan overkligt att jag är så bra i benen som jag är idag. Då är det lätt att tänka att "fan, jag skulle kämpat mej runt igår iallafall". Men ärligt talat så tror jag inte att jag känt mej så här idag isf. Och jag hade som jag skrev egentligen inte mycket att välja på... Jag har inget emot att komma sist i en tävling, men att förnedra mej genom att stappla runt en bana "bara för att" och sedan kanske tvingas vila helt en period. Det är inte jag. Det känns alltid så mycket lättare att leva med konsekvensen av något om man varit med och gjort ett medvetet val.
Min plan idag var inköp av Diklofenak och helvila. Men jag känner inte att jag har behov av antiinflammatoriska tabletter, så jag avvaktar. Snarare känner jag att det skulle vara skönt att springa en runda. Ja, faktiskt. Men det är nog inte så troligt att jag kommer ut ikväll.
Kanske ska göra ett medvetet val och bestämma mej för vila?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar