måndag 11 november 2013

Träningsglädje!

Det är absolut supermysigt och oxå viktigt att familjen delar på sej ibland. Det är jag övertygad om. 

Men känslan när familjen är återförenad igen... Åh, den äger fett alltså! 

Kan inte låta bli att reflektera över att vi, trots att Björn inte är Eriks biologiska pappa, är precis lika mycket familj ändå. En dag som igår, när det var fars dag, gör det dock lite ont i hjärtat. Faktiskt så känner jag för Eriks riktiga pappa... Hur fan det nu är möjligt. Men jag har svårt att vara bitter. 

Mest värker dock hjärtat för Erik. Såklart. Att han ska straffas för att han delade med sej av sina upplevelser. Sviken av en av de viktigaste personerna i hans liv. Det är så jäkla bakvänt som nåt bara kan bli och stavas ORÄTTVISA. 

Fars dag hade vi uppmärksammat lite lagom redan på fredagen, innan grabbarna åkte till Borås. Lyxade med fika (något som är extremt ovanligt hemma hos oss) och så fick "pappa" Winnerbäcks nya skiva i present. Ja, och en bunt prinsessteckningar från Ella. Haha...

Som sagt. Helgen i Borås var lyckad. Att Erik kan ha precis hur kul han vill i löparskor framgår rätt tydligt av bilden nedan. Vi snackar DET löpsteget! Give it to me!!

På tal om löpsteg så kom jag ut på en sån där mysig pannlampstur på kvällen. Jeanette och Raven som sällskap och bortsett från stukad fot på både (!!) fru Wiberg och fru Grönlund var det riktig njutning i skogarna kring Ryfors, Stråken och Trollsjön. 

Idag hade jag en oplanerad förmiddag men fyllde den bl a med ett lätt löppass följt av styrketräning hemma i trädgården. Kroppen kändes pigg och sugen på träning och det slog mej ytterligare en gång att "jag har fått mina ben åter". Det känns som att jag inte kan få nog av träning helt enkelt. Det är ju så himla roligt!

Premiär för vintertights och dessutom snörade jag på mej mina Icebugs med spikar och fasen vad go känsla de är i dem alltså! Fyndade dem på en OL-tävling i somras där de sålde ut en massa skor och om jag minns rätt så gav jag typ 400 spänn för dem... Ibland ska man ha tur helt enkelt.

Efter ett pass nattdelegering och lite käk hemma med övriga familjen var det sedan dags för ett besök i simhallen. Måndag betyder ju simskola! Det var inte min bästa dag vad gäller crawlen, men jag ska inte klaga... Det är flera kursdeltagare som har det värre. Min största svaghet är dock helt klart benspark men jag ursäktar mej med att jag ska använda simningen i ett sammanhang där benen helst ska "vila"... De ska ju jobba på cykeln och löpningen istället. Haha.

Nu ska dock hela jag få vila några timmar. Det är nämligen hög tid att krypa i säng. Så god natt med er allihopa! Sov gott!


Inga kommentarer: