Måndagkvällarna har helt klart gått och blivit en favorit för mej.
Crawlkursen är verkligen nåt av det roligaste jag tagit mej för! Idag var dock första gången jag inte fick upprepade hysteriska nervösa skrattanfall. Jag upplevde faktiskt mer av ett simträningspass i bassängen och det var otroligt roligt. Jobbigt jobbigt jobbigt men samtidigt en riktigt njutning. Vi körde lite olika övningar och avslutade med 4 x 25 m hård frisim (ja, efter bästa förmåga...) med 25 m bröstsim som återhämtning. Skitkul kan jag lova!
Jag nämnde oxå min framtida utmaning för de andra kursdeltagarna. Responsen blev ett snett leende och en kommentar typ "men det är väl skitlångt" varpå jag glatt svarar "ja". Nåt säger mej att de inte riktigt tror på mej... Men jag har iaf flaggat till "magistern" om att jag vill fortsätta träna simning under våren och det lät däremot inte alls omöjligt. Toppen!
Och gissa vad!! Gruppen utökas mest troligt med Pia fr o m nästa vecka. Grymt! Man ska sannerligen aldrig säga aldrig eller att nåt är omöjligt!
När jag kommit hem och krupit upp i soffan med en kopp te kom min ludne son och pockade på uppmärksamhet. Jag känner mej älskad! Kolla bara på bilden!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar